Rocky Digital


Rocky föddes våren 1998 i min familjs villa i Stockholmsförorten Stuvsta. Jag hade flyttat in där eftersom jag just blivit dumpad av min tjej, sparkad från mitt jobb som skämttecknare på en porrtidning, och utslängd ur min femtioelfte tredjehandslägenhet. Eftersom vi lever i ett land som aldrig blivit bombat kan även såna här världsliga bekymmer ibland kännas riktigt jobbiga, så jag behövde hitta ett sätt att bearbeta min depression på (och som dessutom gärna skulle göra mig kolossalt rik och attraktiv för tjejer). Jag satte mig och ritade några seriestrippar om en dyster hund som blev dumpad, vräkt och kickad från sitt jobb, och för första gången kände jag gjort något som funkade. Till och med min fåordiga brorsa drog på smilbanden. Jag skickade in stripparna till tunnelbanetidningen Metro som köpte den direkt och började publicera den dagen därpå. Serien nådde därmed direkt ut till en halv miljon uttråkade morgonresenärer, som bestod till hälften av dystra snubbar som just blivit dumpade av sina tjejer och som tyckte att "HAHAHA! Precis så där är dom, de dumma brudarna!", och till andra hälften av tjejer som just dumpat sina värdelösa snubbar och satt och skrattade rått åt Rocky och hans dumma vänners olycka. Succén var ett faktum.

Det hela rullade på och allt jag råkade ut för eller hörde talas om under två års tid registrerades i rutorna. Mina kompisar, deras flickvänner, mina flickvänner, engångsstrul och alla andra stackare som kom i närheten hängdes hänsynslöst ut i serien. Till råga på allt gjorde jag en pjäs baserad på serien också, och ännu en gång fick mina nära och kära finna sig i att jag kapitaliserade på deras privatliv och hängde ut deras smutsiga byk till allmän beskådan.

Jag vet att oskyldiga människors liv har slagits i spillror, att vänners förhållanden har spruckit och att vänskaps- och familjeband har brutits, men själv har jag det idag mycket bra ställt. Serien fungerade som en sorts terapi för mig, så jag känner mig lugn och tillfreds med tillvaron. Jag har dessutom en fin lägenhet, en jättestor teve med massor av kanaler, och en exklusiv bil som just nu byggs någonstans i världen. Men det är ett ensamt liv jag lever. Alla människor jag kommit i kontakt med de senaste åren har fått sina liv förstörda. Inga av mina vänner vill veta av mig, inga tjejer vill prata med mig. Jag känner att det är dags för mig att lämna den här stan, träffa lite nytt folk, vidga mina vyer. Jag känner att det är dags att åka på turné.



rocky-digital.com